I alla fall inte än. Vi har ägnat den här veckan åt att sätta stolpar och skruva upp plank. Min plan var att det skulle ta ca 2 dagar. Det har tagit 5. Största boven till missbedömningen av tid är faktiskt regnet. Tycker inte om de där stora kalla dropparna som nästan gör ont när de landar på huvudet eller när allt blir slipprigt och halt att handskas med.
I ärlighetens namn måste jag kanske även säga att mycket extratid har ägnats åt att leta efter verktyg. Att leta försvunnet järnspett ägnade jag en god stund åt, thorxmejsel har vi köpt ny.
Men trots att det ibland varit trist att börja om för det har blivit fel, kasta oss inomhus när störtregnet kommit eller tvingats åka och handla ännu mer virke, har vi haft det trevligt.
Jag, för att min idé om ännu en rastgård till hundarna vuxit fram, Evert för att han tycker om att arbeta med sina händer och Ingrid för att hon har utfodrat oss och ibland smitit till skogs för att plocka svamp.
I måndags var det mer glamoröst. Karin och jag var på utställning i Ljungskile. Med mig hade jag Cameron och Miranda som debuterade på en riktig utställning. Båda uppförde sig mycket bra både på resan, hos Karin och på utställningen. Karin hade med sig sin Stella som inte var helt nöjd. Hon verkar inte alltid se meningen med att traska runt i en ring, förmodligen en ganska smart hund som föredrar andra aktiviteter.
Cameron uppförde sig över min förväntan och verkade tycka att tillställningar med många hundar och folk var mer i hans smak än att träffa några enstaka människor hemma på vår väg.
Han kanske vill att vi ska flytta till staden? Den tanken slog faktiskt mig också några gånger under våra aktiviteter den här veckan.
Miranda uppförde sig lika bra som vanligt. Den tiken är en stabil klippa i alla situationer! Hon placerade sig som nummer 3 i sin klass medan Cameron uppfyllde alla mina drömmar genom att bli bästa mellanpudel!
Jag stannade inte kvar för att delta i gruppen. Sitta och vänta i kanske 4 timmar för att sedan ha en hemresa på närmare 5 timmar när jag har staketuppsättning som väntar där hemma?
Ibland får man välja vad man vill göra.
Evert stannar hos oss även den här veckan. Jag har en fönsterbräda som jag vill ha uppsatt och mina hörlurar behöver limmas och golvvärmen måste startas om igen. För att inte tala om surströmmingen som väntar i kylen. En tradition sedan vår barndom. Är man född i Norrland så är man.
Nästa helg ska jag till Leksand på utställning, därefter väntar Hammarskog, Gimo och Vänersborg. Det gäller att passa på när det dyker upp några utställningar. Tyvärr är de utomhus och när jag ser bilder från Visby där det pågår utställning i helgen kan jag känna en viss tvekan. 12 grader och regn. Skullle vi inte få "besvär" med för mycket värme i Sverige?