Efter ett par dagar med minusgrader och rena golv är vi nu tillbaka till den gamla ordningen som vi känner väl igen från tidigare.

Vi gör vad vi kan för att hålla huset rimligt rent men med rastgårdar bestående av träd, lera, torv och små pinnar av buskar lyckas vi inte särsklit bra. Jag har en känsla av att vårat gäng av livliga hundar är en bidragande orsak till förfallet.

Kevin, Kirstys bror, som kom tillbaka till oss är nu på prov hos en väldigt trevlig familj. En 8-9 veckors valp har inte ännu fått en så stark personlighet som en 9-månaders unghund och därför tänker jag på ett lite annorlunda sätt när det gäller flytt.

En liten valp anpassar sig ofta lätt till sin nya miljö medan en lite äldre har vanor och kanske ovanor med sig, som ska jämkas ihop med en helt ny miljö. Familjen och jag kom överens om en prövotid på 14 dagar och enligt de rapporter som jag har fått verkar det som om det hittills har gått bra. Jag hoppas verkligen att Kevin och familjen kommer att finna varandra, han är en trevlig, lättlärd liten hund som säkert skulle uppskatta alla aktiviteter som ungdomarna och föräldrarna kan komma att bjuda på.

Jag fortsätter att försöka infria min tanke om att föda upp vita mellan. Kirsty är en väldigt rar och söt liten tjej och jag har svårt att tänka mig henne någon annanstans än hos oss, men hon är dvärg. Hur jag än mäter blir hon 32,5 cm och chansen att hon skulle växa minst 3 cm när hon inte vuxit någon cm på flera månader verkar även för en optimist omöjligt.

Jag har därför garderat mig med en kull efter Malcolm och Fedora. De är båda två resliga hundar så där borde jag vara säker på att få mellanpudlar i alla fall.

Fedora har fått en kull med 3 hanar och 2 tikar. 1 tik stannar och jag hoppas att hon i framtiden kommer att paras med en vit mellanhane, 1 tik flyttar förmodligen till en gammal valpköpare och 1 hane till sonen till en gammal valpköpare. 

Valparna är väldigt nya, de ser fina och friska ut och jag hoppas att de kommer att fortsätta vara det.

Fedora tar väldigt väl hand om dem och det är tyst och lugnt i bädden med bara lite gnyende när maten inte rinner till fort nog.

I övrigt fortsätter vårt lugna och stillsamma liv med lite avbrott när kunderna kommer eller när jag får chansen att åka till Enköping för att träna någon hund och mig själv för kommande? utställningar.

Ja, städandet tar ju sin tid också, förstås.