Idag skulle jag egentligen varit på en inofficiell utställning. Om jag har anmält till en utställning brukar jag nästan aldrig avstå utan mycket starka skäl. Idag har jag egentligen inga giltiga skäl alls.

Det skulle möjligen kunna vara att det är kallt, utställningen är i ett ridhus,  mitt nytapetserade, nymålade sovrum behöver återställas, hundarna behöver långpromenader och resten av huset ska julas.

Jag tycker om julen. I över 12 år bodde jag ensam i mitt hus på Hammarö och firade alla jular utom en på egen hand. Ett år lyckades jag tjata ner föräldrar och syskon till mig över julen men i övrigt var det hundarna och jag som myste.

Ett år hade jag arbetat natt före julafton, sov ganska länge och åkte ner till Karlstad på eftermiddagen för att köpa julmat. Ett mycket tyst och tomt Karlstad. Jag köpte en något bättre smörgås på en bensinmack och lärde mig läxan att förbereda julmaten i god tid.

Nu ser min syster till att det blir riktigt mycket julmat. Hennes planer för vad vi ska äta börjar i mitten av november så jag känner mig helt trygg i den frågan.

Vi har satt upp dörrkransar och börjat plocka ur julkartongerna som står på vinden. Idag ska vi såga ner granen som vi har bestämt ska stå utanför köksfönstret och sätta upp ljusgirlanger lite här och där.

Hundarna gillar att hålla koll på vad vi gör och även hjälpa till att flytta på saker som hamnar på golvet.

För en vecka sedan var jag i alla fall på utställning. Jag hade bara Kirsty anmäld eftersom mellanpudlarna dömdes av min goda vän Ann-Charlotte och jag hellre har den kontakten med henne som jag har, än ställer ut för henne. Det finns många domare att visa hundarna för men inte så många som jag vill kunna rådfråga om olika saker när det gäller mina egna hundar.

Kirsty var väldigt duktig, placerade sig som 3:a i klassen och fick ck. Jag tog även med valparna, Girl och Dayli som fick känna på hur det är att befinna sig i den stora utställningsvärlden. 

Jaja, Pudelklubbens utställning i Eskilstuna är stort för valpar som inte sett så mycket av människor och främmande hundar än så länge.

Eftersom jag "bara" hade Kirsty med mig kunde jag verkligen sitta och titta på bedömningen i de två ringarna. Lite svårt ändå att hänga med när ringsekreteraren alltför snabbt visar lappen som säger vad hundarna får för pris. Ringpersonalen var väldigt trevlig men om man bara för ett ögonblick tog ögonen från dem, missade man vilken valör domaren gett hunden som hon just bedömt.

Jag hade en väldigt trevlig dag och var så glad över hur mina tre uppförde sig trots att dagen blev lite längre än vanligt då båda ringarna hade en extra person med sig som var under utbildning respektive tog sin examen för att så småningom få chansen att  döma vår fina ras.

I övrigt är det lugnt hos oss. Hundar och människor mår bra. Jag har inga valpplaner för tillfället. Har man två pigga valpar på 4 och 6 månader och tre unghundar på 1½, drygt 2 och snart 1½ år i huset får vi ta skydd ibland för att inte de ska slå omkull oss när de far fram. Tanken att komplettera det med en kull valpar känns just nu avlägsen. Försökte filma dem när hela gänget jagade varandra runt på tomten och upptäckte att det är det bästa sättet för att de ska sluta leka så våldsamt och istället lugnt gå omkring med nosarna i backen. 

Kanske skulle dela med mig av tipset om man vill få några gulliga roliga minnen av glada busiga hundar ska man ta fram kameran och börja filma. De blir då genast lugna och lite tråkiga.