I söndags tog jag mig i kragen och tog tag i dåliga samveten. Jag klippte och badade tre av de nedklippta. Det var inte i onödan. Visserligen verkar inte hundarna må särskilt dåligt av att ha längre päls och inte vara rena men själv mår jag sämre av det.

När sedan Marie, Claire och Clara blivit kortklippta och väldoftande ser det ändå ut som om de blir gladare. Kanske beror det även på vår entusiasm över dem.(Foton)

Annars rullar det på ungefär som vanligt i huset. Hundarna mår bra, Kirsty och Miranda är pigga och busiga, Jonas är kär, tre av tikarna löper och det är första gången han är vuxen nog för att förstå att det är något speciellt med tikar som löper. 

Han får igång sina kompisar i en högljudd sång vid 5-tiden på mornarna. Jag vill inte gå upp förrän det blivit ljust och vi ligger därför och lyssnar på de olika stämmorna. Claire har en mycket välljudande sopranstämma.

Kirsty har varit på en ringträning och tyckte det var mycket spännande. Först blev hon mycket förvånad över djur som mops, bichon och flatcoated retriver, men efter att ha undersökt dem ordentligt och även krupit upp i knät på deras ägare var de nog godkända.

I kväll ska vi göra ett nytt besök i träningshallen, får se om hon kommer ihåg vad hon lärde sig förra gången. 

Miranda är ännu alltför ung för att få följa med, men jag hoppas att även hon ska få vara med på några socialiseringstillfällen när den tiden kommer.

Det där med att åka in till stan och gå omkring är något som jag förmodligen borde göra ibland. 

Nu ska jag i alla fall promenera hemma på våra gator med mina två gäng!