Nu har vi ingen Popcorn längre.

Känslan är sorg, saknad, förtvivlan men även kanske lite lättnad. För nu kan ingenting ont hända henne.

Jag har varit så orolig och rädd att hennes stora juvertumörer skulle slå i någonstans, spricka eller börja läcka. Hon hade även två tumörer på höger lår och jag märkte att hon slickade på dem och att de började påverka hennes rörelser. Hon har inte haft några pudelfnatt den sista tiden utan har mer legat i någon hundsäng.

Jag  visste att jag tvungen att ta mitt ansvar som hundägare hur hemskt och fruktansvärt det än är.

Vad vi kommer att sakna vår matriark, vår fina gamla dam med alla sina ideér, med sin morgonhälsning som bara hon har, hade. 

Min vackra snälla lilla Popcorn!

Snart ska jag ta ett djupt andetag. Börja se fram emot att göra i ordning hundarna inför resan på fredag till Hotell Karin Svensson för att vi där ska få några trevliga dagar och en utställning på lördagen.

Få visa Clyde och fyra av hans avkommor i hans första avelsgrupp, träffa många goda vänner och verkligen få en möjlighet att låta tankarna vila ett tag från sorgen efter Popcorn.